banditkoll

Jag hittade ett klipp på mammabikten som jag känner att jag måste dela med mig av även här, det är nämligen min all time favorite Magnus Betnér som framför sina åsikter. Kan väl säga att jag hoppas han får nobben av SVT för idén om sitt program..*ler* Fast han har en poäng.

Jag bara ÄLSKAR Elvis. Världens bästa sköldpadda. Jag har norpat några strippar på hans egen sida, här är ett par:




En lite äldre och en lite nyare!! Aahhh..

Varje dag när vi går ifrån dagis, så frågar jag vad Lucas har gjort och om han har haft kul, vilka han lekt med osv.
Ofta berättar han utförligt och med massor av detaljer om vad de ätit, vem som jagat vem, hur många gånger de börjat skratta under tysta leken och så vidare.
 Idag var livet inte så skoj, verkade det som dock, och detta TROTS att de var ute och lekte och rullade nerför pulkabacken (som numera är grön av gräs.. huu för att tvätta grönskan!).
På min fråga vad de gjort blev svaret "inget.". På nästa fråga om han ändå inte haft LITE kul, ens när de lekte i backen (han skrattade så han kiknade nämligen) så blev svaret ett rungande NEJ!
När jag försökte få honom att förklara varför det inte varit skoj på dagis idag, så tyckte han nog att jag var aningen tjatig, svaret blev
"Men mamma, det är baskat trååååkigt ibland det bara är det ju."
DÅ hade jag aningen svårt att hålla mig för skratt, och killen har ju rätt, det KAN onekligen vara väldigt tråkigt vissa dagar, så är det bara.
Ung och vis. Personligen har jag alltid trott att visdom kommer med åren?

Förresten: I förrgår frågade jag honom vad han gjorde ute med sina kompisar, och döm om min förvåning, när svaret blev "Vi hänger bara, mamma!" Och här är bildbeviset, haha.

Hurra. grannkillen har tatuerat sig igen. Vilket innebär att jag får smörja in den nya tatueringen åt honom, eftersom den sitter på ryggen. Igen. Det är den andra tatueringen han frågat mig om hjälp med. Innan dess hade vi aldrig ens tilltalat varandra. Lika lite som jag tilltalat någon av mina andra grannar här, annat än med ett "hej" eller "tack" när någon hållt upp en dörr.

Lite sorgligt känns det, att inte känna sina egna grannar. Det är nämligen första gången jag inte vet ett smack om dem. Annars har det varit lite standard att springa till grannarna och fika, kolla deras djur eller få lite barnvakt, be dem köpa med sig något på affären eller kanske köpa något åt dem, boka tvättid så någon ska få extra långt tvättpass
(för att man själv inte utnyttjar sin tid utan överlåter den på grannen som har tiden före eller efter ens egen) ibland, eller tja,  bara prata lite.

Till och med "Satan" eller Britta som hon egentligen heter, som bodde vägg i vägg med mig i Vingåker, var på sitt eget speciella vis en rolig granne. Hon var rätt tjurig, men när jag bjöd in henne på kaffe blev hon genast mycket trevligare. Saken var den att hon hade ont i leder och var ensam. Alla hennes vänner hade dött eller flyttat miltals. Klart tanten kände sig grinig. Hennes "hobby" var att leta fel hos omgivningen. i mitt fall störde hon sig på mina katter Knasen och Zingo.


Hur kan man störa sig på såna sötisar? Zingo till vänster, Knasen till höger. Bröderna brothers!



Det lustiga är att det är inte förrän nu som jag insett att det mesta av mitt sociala liv har legat hos grannar och släktingar. Jag har liksom aldrig haft problem att umgås med grannar, snarare tvärtom. Därför känns det lite konstigt att de inte är så sällskapliga av sig här. Samtidigt är det rätt skönt att slippa förfrågningar om man kan ha grannens hund eller kolla deras barn eller om de får låna fyrtio kronor till ett paket cigg.. det ska jag inte neka till. Men ändå kan jag ibland sakna att ha någon att prata lite med på lekplatsen eller att bara hälsa på någon på gården.

Mest av allt saknar jag att bo på "takåsen" i Vingåker, då Lucas farfar bodde i samma trappa, och jag gick dit o tog ut Tellus, hans schäfer, på långpromenader ihop med min egen schäfertik, Axa. Eller att komma in dit och sitta och spela kort och ta en öl (eller fem) på kvällarna. Grillkvällarna, festerna dit alla var välkomna, kaffestunderna hos Lotta (som försökte tussa ihop mig med sin styvson, haha) eller pratstunderna med "skrika" och barnvaktskvällarna hos Katta.
Allt i samma hus.
What can I say, det var tider det!!


Tellus utanför takåsen. Folk var sura för husse aldrig hade koppel på promenader och annat. Men mer väldresserad hund får man leta efter, det roliga var att han lydde mig och sin husse bäst av alla, så även jag hade honom lös ihop med Axa :o)  Fast mest på gärden och otrafikerade vägar..

Nåja. Kanske lär jag känna lite folk när vi flyttat igen. Den som lever får se!!

Jag fattar inte att jag sjunkit till Peters (och tydligen ett antal av hans kollegors också, efter vad han har berättat) nivå, och tagit med mig laptopen in på toa. Läsa, okej, det händer ju att det är lite tråkigt på toan, så det har jag gjort en massa gånger. MEN: jag har verkligen aldrig haft den tanken i skallen innan jag träffade Peter, så jag skyller på honom, men jag inser när jag nu sitter här, vilken bra arbetsställning detta faktiskt är?!

Att skriva i den här ställningen är galet lätt jämfört med att sitta i sängen eller vid skrivbordet, det bara flyter på, och det är inte ett dugg jobbigt att skriva heller, vilket jag var rätt övertygad om att det skulle vara.
Hmm. är detta första steget mot att bli en toalettbloggare? Som skriver alla sina inlägg på toa!  Jag tror inte det, men man kan inte så noga veta, jag kanske får ett ryck och testar det en vecka eller så, bara för att liksom.. jag är lite mysko, det vet ju alla redan..
Jaja, nu har jag varit klar en lång stund, så jag antar att det är dags att ställa laptopen på kattlådan och slutföra besöket för att sen återföra datorn till standardplatsen, så att säga..


När det kommer till toalettbesök får man roa sig bäst man kan, så är det nog bara.

Mest för att se vad resultatet blev.. Känns kanske inte riiiktigt som det är ett sanningsenligt resultat, med tanke på att vi firar två år (utan pauser) imorgon, Första Maj. Vad tror ni?

Gratissidor. Nätet kryllar av dem. Vissa bra, andra sämre. Men jag testar sällan, så Heyli kan känna sig hedrad att hon fått mig att gå med i Gratis5. Nu ska jag själv jaga rätt på några medlemmar så jag också kan få lite presentkort, det kan jag behöva i dessa knapra tider ;)


Vill DU hjälpa mig genom att gå med och då själv tjäna 25 poäng så kan du gå med via mig här!
Jag har kollat runt på sajten lite, och det är rätt så bra erbjudanden man kan ta del av, så eftersom det är gratis och valfritt så är det ju inget man förlorar på.. Jag kan också tänka mig att gå med via andras länkar till andra sidor i utbyte mot att ni går med via min länk, så tjänar alla på det. Jag är nästan inte med i någonting alls, så det finns en del chanser att få mig som "sin" medlem :)

Jag hatar att packa. Det finns liksom inget system där man kan leva i harmoni ända till den dag man flyttar, utan minst en vecka ska man behöva tillbringa med ett gäng lådor. Inte så värst inspirerande, om jag får tycka något.
Dessutom är det fasansfullt mycket saker som ska packas, så man drar sig ju för det. Än värre än att packa upp, måste jag säga att jag tycker, faktiskt.
Vid uppackningen är det inte så svårt att få saker att hitta ett hem, särskilt inte om man samtidigt märker varje låda eller hylla med innehållet på något vis. Då har man snart rätt bra struktur.
Att investera i förvaring är också ett knep för att det inte ska bli så rörigt. Det är liksom ganska lätt att ställa en tidskriftssamlare i en hylla jämfört med att hitta en plats åt en hög med diverse tidningar. Eller att lägga 30 par stumpor i en plastlåda och ställa på en hylla, istället för att lägga strumporna på samma hylla utan förvaringslådan. Då hade de rullat runt och sett irriterande ut.  Med plastlådan finns plats för flera andra saker på samma hylla. Kanske alla underkläderna?

I teorin har jag massor av kunskap, men jag avskyr verkligen att göra det som krävs, det är så galet tråkigt. Det är roligare den andra delen av en flytt, när det ska inredas och göras fint, än den första delen, då man ska inse hur mycket skit man samlat på sig, och hur bristfällig förvaringen är i många lägen.
Fördelen är väl att man när man väl kommer på plats har ett rätt färskt minne av allt man inte var nöjd med i förra hemmet, och då kan man ju åtgärda det.. Man får helt enkelt utnyttja tillfället!

Jag kommer åtminstone passa på att få precis allting tvättat innan det packas, för då behöver man bara ta fram det man ska ha istället för att börja med att lägga allt i tvätten. Lindrigare!

Hmm, lite sugen blev jag på att rensa lite i hyllor och lådor, så det är väl bäst jag passar på!

Hejsan!!
Nu är vi hemma igen, efter en helg full av hoppande på studsmatta och cyklande på nya cykeln! Det har dessutom blivit en väldig massa ätande, det började med smörgåstårta, sen fortsatte det med tårta och pizza, sen tacos och mera fika och idag hann vi med en tur ner på samhället i Vingåker för att köpa en ny cykelhjälm till Lucas, och då kom min moster och ville ha fikasällskap på ett av stadens konditorier. Så det blev en macka med!
Man gör inte så mycket annat än käkar i Vingåker, haha.

Eller jo, förresten. I lördags var det lite dramatik på kvällen när en kille sprang runt med kniv och hotade någon på samma gata som mina föräldrar bor, han fick lite mothugg av min före detta granne D och åkte då och hämtade det tyngre artilleriet och kom tillbaka. Då kom polisen och spärrade vägen och tog in killen i häkte, och där sitter han visst än för olaga hot och grovt vapenbrott. Det må vara en håla, men lite action blir det ibland ändå!

Lucas har i alla fall varit helgens stora vinnare, han har fått studsmatta och ny cykel plus ny hjälm, och dessutom fick han ju leka med alla släktens barn i samma ålder ungefär; Hannez, Kajsa och Ludvig, samt Lea, men eftersom hon inte är mer än ett år (imorgon, hurra hurra) så fick jag vara lite barnvakt åt henne medan de större barnen lekte. Hon hänger inte med riktigt än, hehe.

Dessutom har jag läst ut boken som mamma betalade åt mig, Janet Evanovich 13; Snabbt byte. Superbra, som alltid. Nu går turen vidare till mamma att läsa, och sen blir det min gammelfaster Lenas tur innan jag får tillbaka den!

 Det var kul att se Becca och Robin en snabbis när vi kom med tåget, när vi lämnade över några påsar med kläder som är mer passande till Liam än till Lucas. Det var ett tag sen vi sågs ju!

Nu orkar jag inte skriva mer, har tagit åksjuketablett så jag börjar känna mig rätt seg nu, det är en bieffekt tyvärr. Ska försöka komponera nästa två veckors matlista och skriva en handlingslista, så vi kan åka och storhandla, det börjar behövas snart. Inte så vi är helt utan allting, långt ifrån, men det är dags att fylla på lite!

Skriver lite mer lite senare.

Tänkte bara berätta att jag drar med sonen till mormor o morfar i helgen igen, och kommer med största sannolikhet inte att blogga i helgen, blir det nåt så får ni se det som en bonus!
Återkommer annars på söndag kväll eller måndag med rapport om världsläget.
Hejdåå!

Igår kväll pratade Lucas med sin morfar. Han som fyllde år tidigare i veckan. När Lucas frågade om vad morfar skulle vilja ha i sina paket, så missuppfattade morfar frågan, och började berätta att han köpt en ny cykel som var blå till Lucas, och att studsmattan som Lucas velat ha så länge (en sån stor blå med skyddsnät) var inhandlad, och den skulle stå på gräsmattan när vi kom.
Jag tror morfar missuppfattat hela situationen. Det är HAN som fyllt år. Inte Lucas. Hans födelsedag är tre dagar innan min, den andra december, och mig veterligen är det ett tag kvar dit!
Men jag antar att det blir så när man inte träffar barnbarnet så mycket, att man kompensationshandlar lite kanske?
Studsmattan visste jag att den skulle bli inköpt, men cykel, nä det hade vi inte begärt att någon skulle köpa, vi ringde bara för några dagar sen och frågade om det var ett bra pris på en cykel i en annons, och så berättade jag att Lucas nuvarande cykel började vara liten, trots sadelhöjning och annat.
Då sprang morfar och köpte en! Så bråttom var det väl inte? *ler*
Men jag är tacksam, för det hade nog inte blivit någon ny cykel innan flytten annars, eftersom alla pengar ska sparas för detta just nu. Det är inte gratis (tyvärr) att packa och dra vidare.
Nu ska vi bara se om ungen kan åka på den nya cykeln eller inte, det kan bli intressant. Ska nog ta med så han kan ha dubbla byxor på sig när han testar, så han inte slår sig fördärvad. Han har ju inga stödhjul nu längre då.. och det var ett tag sen han cyklade pga vädret som varit.. men det går nog bra i slutänden. Hoppas vi!


Ajdå, mamma såg att hjälmen åkt av, bäst att sticka!  Katrineholm 2008.

Jag håller på med en ny, kommande blogg. Jag bestämde mig när jag sett ett antal bloggar som jag gillade, och jag vill försöka öka på mina kunskaper i kodning och även mitt "grafiska öga". Så därför har jag skaffat mig en blogg som jag leker lite med just nu, även om den ser tom ut just för dagen pga att jag stött på ett litet problem, så finns det planer för den ändå!

I min jakt på inspiration, så hoppar jag hejvilt mellan en massa bloggar, och tittar på designer och vad andra gjort innan mig. Jag har hittat några saker som jag vill göra, sen om jag i slutänden kan förverkliga dem, beror på hur välvilliga andra är när det gäller att dela med sig av sin stilmall.
Jag har nämligen frågat ett par om hjälp i olika frågor, och det som jag reagerar på är att de som hittills svarat, de har varit väldigt positiva, på grund av att jag FRÅGAT! Självklart är jag glad över detta, men jag ställer mig lite frågande.. BRUKAR man inte fråga om lov innan man snor någons idéer? Det är ju ändå så att det som någon har gjort med sin blogg är skyddat av upphovsrättslagen, liksom en bok eller en bild. Koden är unik för den bloggen, och även om jag (och många andra) lätt kan kringgå högerklicksskydd på bloggar och ändå få tillgång till koden som använts, så hör det väl till god ton att inte kapa en hel design rakt av?!

Jag kommer, som ett tack till de som hjälpt mig på olika vis, både med inspiration och lån av koder, och mer handfasta tips och råd, att länka till dem i den nya bloggen. Och här. För de är generösa människor som hjälper någon, och då känns det som att det minsta jag kan göra är att sätta ut en länk så flera kan få chansen att uppleva deras kreativitet och hjälpsamhet.

Jag kan också bara HOPPAS att folk bättrar sig vad gäller att sno andras designer. Som jag själv upplever det så är de flesta villiga att hjälpa andra, bara man frågar. Men i dagens otåliga samhälle har vi inte tid att vänta på ett svar, är det vad som ligger bakom alla dessa snabbt kopierade koder?
En blogg är inte helt lätt att få unik, det är alltid någon som kommit på samma detalj, flikar på sidan istället för högst upp, rundade hörn på alla foton, animeringar i headern, vissa färgkombinationer eller vissa typer av grafik osv.

Kan man inte bara inspireras av det man ser, och be om hjälp att uppnå något LIKNANDE, och på så vis respektera den enskildes verk, men ändå få med det man gillar mest? Ska det vara så svårt!?

Många av de bloggdesigners som jag varit inne hos, har varit ganska "anti" mot att lämna ut tips och råd om det de gör. Hur man löser olika småsaker i en design. Men varför då? Jo, för att de vill tjäna pengar. Och visst, man kan tjäna pengar på att göra designer, men det är väl klart roligare att glädja andra med kunskaper så de kan lära sig att göra den blogg de vill istället?

Varför inte ta betalt för en tutorial, alltså vägledning, med bilder och text som förklarar (liknande som designadinblogg.se har) något som många vill ha på sin blogg, t ex hur man gör en header och vilka verktyg/länkar man kan tänkas behöva för detta. Eller hur man gör för att få in olika saker i menyn, egna avdelare t ex.
På så sätt tror jag att man skulle kunna tjäna några kronor OCH glädja någon med kunskapen att faktiskt inse att man kan SJÄLV. Skulle inte det vara lite roligare? Jag skulle tycka det.
Dessutom skulle kunden själv kunna välja lite mer vad det är den vill lära sig mer ingående. Då slapp designern sitta och göra en hel design och sen få göra om den för att kunden inte är nöjd med något. Plus att man som kund kanske skulle se det som lite av en investering eftersom man då får en kunskap man inte hade innan. Vilket i sin tur borde generera flera som "handlar".

Jag vet inte, det är bara en teori. Men om jag vore en duktig designer vad gäller bloggande så skulle jag göra så istället för att sälja hela designer. Möjligen hade jag erbjudit hjälp efter att de som köpt en tutorial/vägledning skickat några exempel på misslyckanden och förklarat vad de inte kan, då skulle jag erbjuda mig att hjälpa till att göra det de köpt en vägledning för, t ex en header. Gratis.

Är jag alldeles knäpp, eller vad tror ni?

Becca inspirerade mig att ändra lite på min blogg, men eftersom jag inte orkar pilla i koder så mycket, så har jag bara gjort en ny header än så länge. Vad tycks? *ler*
Jag har fuskat en del med actions för att göra pennan och även de rivna kanterna. Men jag gissar att det kommer vara tillfälligt, jag kollar runt efter mer inspiration och tills vidare får det vara såhär, det är åtminstone lite mer våraktigt med ett par tecknade blommor och lite grönt än bara blått.. am I right?

Vi får se vad det blir i slutänden. Om det nu ens finns en sån!!
Ha en bra dag!

Att "bli man" har olika definitioner i olika delar av världen. Jag tror att många är tacksamma att de inte behöver genom lida det de här killarna måste göra för att kallas män. Kolla på filmen, så förstår man lite mer!


Jag är inte avundsjuk på den här ritualen!

Pappa fyller år idag. 50+ som han kallat det sedan han fyllde femtioett. Okej, det stämmer ju, så då får det vara så! Vi ska inte fira förrän i helgen, som tur är, för jag har verkligen ingen som helst aning om vad han ska få?!
Vad ger man en motorgalen morfar/pappa som ständigt köper det han vill ha en vecka innan han fyller år eller samma tid innan jul?
Det skulle jag vilja veta! Helt ofelbart så "kommer han inte på något" eller så "får man hitta på något själv", hans problem ska ju vara att vara stark nog att ta emot besök och öppna paketen, hehe.
Iofs en rätt avslappnad attityd som säkert har sina fördelar, men han själv frågar mer än gärna vad andra som fyller år vill eller behöver ha för att få en hint om vad han ska införskaffa. Då kan han väl svara själv med?
Bara för han är så tråkig ska han få en tröja och en blomma. Så kanske han lär sig till jul? *I wish..*
Jag avskyr att ge bort kläder, det är höjden av tråkighet. Men vad gör man, han kanske får användning för den åtminstone.

Nä, det är ingen överdrift i min rubrik, jag HAR blivit vittne till ett mord idag. Jag stod på balkongen och tittade ut efter katten som i vanlig ordning dragit iväg ut när jag lämnade Lucas på dagis. Tänkte försöka locka in henne och ge mig på det tips som Egoinas Mamma gett i en kommentar, visserligen har vi försökt oss på det förr, men då var hennes hårbollar något mindre, nu kanske det finns mer marginaler..
I alla fall, det var syftet med att titta ut, och den enda katt jag såg var en som heter Flisen som bor mittemot oss, men han smög på något. Efter en stund så såg jag att det var Zita han smög på, men hon är ju mer kamouflerad än en militär i strid (och det utan att ens anstränga sig) så när hon låg platt mot marken syntes hon inte! Men hennes jätteskutt rakt på en stackars liten fågel, DET såg jag!
Sen såg jag hur hon kallblodigt mördade den lilla pippin och käkade upp den. Det ska hon få höra, katten. Får man kattmat flera gånger om dagen behöver man banne mig inte käka upp småfåglarna, och det har vi lyckats få flera av våra katter att fatta, så jag när ett visst hopp om att lyckas även med henne. Inte konstigt att hon lagt på sig lite, om hon äter både inne och ute!
En av flera som fått lära sig att veta hut och inte äta fåglar var Morris, som mina föräldrar hade i tio år efter jag släpat hem honom. Han var områdets kung, och luggsliten därefter. Många strider om makten i kvarteret, men väldigt få om fåglar såvitt vi vet :o)
Kung Morris på span.

Jag kanske gör klokt i att konstatera att vi inte vet med all säkerhet att Morris och de andra ALDRIG åt småfåglar, men åtminstone gjorde han det inte i närheten av hemmet, för mamma kom klampande direkt och tog ifrån honom den om hon såg något, så jag antar att han härsknade till i slutänden, haha.

Vi har en smärre kris på gång här hemma. Det är nämligen så att Zita numera klänger upp och ner för balkongräcken och tak för att komma ut och in, och eftersom hon är en duktig flicka och kommer hem innan klockan 23 varje kväll, så låter vi henne hållas. Tyvärr betyder den här nya livsstilen att vår förut så otrassliga och välfriserade långhåriga icke-ras-katt numera ser ut som en... trasselsudd.
I vad jag skulle kalla armhålorna (om hon varit människa), alltså precis högst upp bakom frambenen,  så är det en knöl av trasslig päls som på inga villkors vis vill ge med sig med hjälp av kam eller borste. Vi törs inte riktigt klippa heller, eftersom placeringen är en aning olämplig, man riskerar att klippa i huden.
Alltså: Houston, we have a problem!

HUR sjutton ska vi lyckas få bort klumparna av hår? De är snart i mandarinstorlek... Kan INTE vara bra om hon blir blöt eller så. Försöker förbrilt att nypa i och klippa isär tussarna i nederkant, men så går hon ut i tio minuter och så ser det likadant ut. Hur skulle kattskrället ha löst det i det vilda, jag bara frågar? (Och jo vi kan hålla henne inne, men det hjälper knappast mot att få bort befintliga frisyrstörningar..)

Kattfrisör, någon?

Hmm. Har aldrig tänkt på att man kan testa fram vilken typ av DILDO någon är. Men tydligen kan man det!! Jag föreslår att ni kollar nedan om ni är intresserade av att veta vad ni själva är. Mitt resultat är detta:

Du är en riktig hyvens typ. Det finns nog ingen som tycker illa om dig. Du är social, men uppskattar även att vara för dig själv ibland. Med andra ord så har du hittat en ganska bra balans i livet och dina vänner skulle beskriva dig som en ganska naturlig person utan allt för många neuroser. Tänk bara på att gränsen mellan att vara så normal som du är och att vara tråkig kan vara hårfin. Du skulle förmodligen må bra av att göra något lite annorlunda i ditt liv.

Vilken dildo är du? Gör testet här!

Ok, som om det vore en nyhet: vi flyttar första juni. Vilket innebär att man måste förbereda sig, och det på flera vis. Jag vet att kartonger kommer bli lite knivigt, eftersom de affärer som är nära oss vägrar spara bananlådorna, och vi har rätt mycket saker. Så jag har bestämt mig för följande:
Kläder (stl ca 80-110) i helt ok skick samt skor mellan stl 26 och 30 kommer skänkas bort. Orka hålla på med blocket och greja. Nätack! Vill nån ha det, hör av er så kanske vi kan ordna det.
Böcker: Har gett så många till bibblan att de inte vill ha fler. Så jag antar att Myrorna får de som är kvar, liksom ett antal DVD:d och CD:s.
Kläder för vuxna ska vi rensa ut och även där kommer Myrorna få sitt lystmäte, hehe.
Detta innebär åtminstone fem sex lådor mindre att införskaffa. Sen blir det ännu mindre eftersom jag och Lucas röjt hans rum idag och det försvann en jättelåda (i plast) full med skräpleksaker. Kvar blev "lagom" med grejor i hans trofast förvaring. Vi passade på att sortera och märka lådorna med vad som finns i så han vet var allt ska vara. På köpet hittade jag tre hängförvaringar som vi inte orkat få upp här, men som ska användas på nästa ställe. Lite bra tycker jag allt det var, hehe.

Det trista är att jag blir på så otroligt dåligt humör när jag tvingas röja. Jag avskyr hur det ser ut när man håller på, det är allt annat än inspirerande att se 12 000 saker överallt. Tur att Peter har tålamod med mig.
Han har förresten varit jätteduktig och valt att röja hela städskåpet i badrummet, där allt visserligen var ganska sorterat, men han hittade en del som ska packas ner och tas med till hans jobb. (Och nä, han kanske inte är som alla andra, annars brukar många ta med sig saker FRÅN jobbet, men inte han haha)
dessutom har han börjat ett tvättryck som heter duga, han ska tvätta upp all tvätt så vi kan få allt rent och sen ska vi vika, sortera och ha allmän utdelning på allt när det är rent.

Dessutom har han (vi) gjort glödhoppor igen. Det är nästan en gång i veckan som vi gör det, de är så attans goda ju!!
De ser ut ungefär som polarbröds rågkakor, men lite mer kompakta i stilen. Om bröd nu har en stil?

För de som vill testa göra glödhoppor så är receptet detta:
1/2 l filmjölk
1,5 dl ljus sirap
2 tsk bikarbonat ELLER 4 tsk bakpulver
1 tsk salt
13-15 dl rågsikt
2 tsk brödkryddor.

Blanda ihop till en deg, dela upp i "kluttar" som sen kavlas ut. Stek på femman i torr teflonpanna tills det blir små "bubblor", då är det dags att vända. De ska vara lite prickiga. Ät helt varma med smör och ost!

  Såhär ser de ut. Namnam!

MInns du NU då Becca, vad Glödhoppor är? Vi åt dem på fritids jätteofta!

Lucas kollade på korten jag lagt ut tidigare här med hästar på, och han blev lite lätt förnärmad när han insåg att han faktiskt rider på en massa kort, men ändå har han knappt fått vara med. Så nu har jag lovat att visa upp några av hans ridturer!



På Holly i vintras.



Jiiihaa! Också på Holly i vintras.



I stallet hos Mjölner med Peter.



På Lyster i påskhelgen. (Och ja, han är långhårig. Den hästen liknar en mammut fram till Midsommar, medan de andra hästarna redan har sommarpäls nu.. galet!)



På Olav i vintras.



På Arja Robric i vintras. Mörker, reflexer, dåligt ljus. Inget toppenkort, bortsett från glädjen i han ansikte!



Med Arja i vintras.



Lucas med Grace och Hera. Sommaren 2007.




1,5 år gammal skulle han rida på Pollux under Vingåkers marknad.



På vagnen bakom Lyster och Fjalar på SM i nötvallning 2007. (hundar vallar kossor alltså, inget annat..)

Det här var de kort jag hittade.. med över 300 mappar att kolla igenom känns det som det får räcka ;)
Men han har i alla fall umgåtts lite med hästar genom åren!
Mamma gillar, kan jag säga, haha.

Alltså jag bara undrar, gör och säger folk vad fan som helst? Kolla HÄR!!  (öppnas i nytt fönster)
Jag skulle INTE kunnat hålla mig för skratt, verkligen inte! Galna människor finns det överallt..


Här är en annan som vässat vampyrtänderna och fått ett skrovmål, eller vad tror ni?

Jag älskar brott. Eller nä, det där lät väldigt fel. Jag avskyr ju brott när de inträffar, men jag är fascinerad av brott när de HAR inträffat. Jag är intresserad av att läsa om eller se rekonstruktioner av olika brott. Sen kommer man inte ifrån det faktum att de är hemska, vidriga och oförlåtliga. Så är det.
Jag vet inte riktigt varför jag själv utvecklat den här fascinationen, den bara kom, efter det att jag själv råkat ut för så mycket konstigheter och otäcka saker. Jag lever med skyddade personuppgifter. Jag har bott i skyddade boenden. Jag har levt med hot på daglig basis. Jag har tvingats göra saker för att skydda mig och Lucas från saker jag inte ens vill tänka på. Saker som i förlängningen har sårat andra, människor som jag stått nära eller står nära.
Jag har ändå haft tur. Idag lever jag rätt så normalt, med en sambo, hund och katt och sonen på vanligt dagis med vanliga kompisar. Vi lever. Vi hotas inte längre. Vi pressas inte att göra saker eller skaffa fram pengar. Vi har tur.

Egentligen vore väl det mest logiska att jag inte ville ha med brott att göra över huvud taget, men så är inte fallet. Kanske är det en variant av Stockholmssyndromet? Att jag som levt med att vara rädd för någon eller något i så lång tid, plötsligt, när allt det otäcke försvann, kände ett behov av att ha kriminella människor och deras gärningar i mitt liv, om än under mer kontollerade former, och antagligen på ett mer sunt sätt också.

Men alla de som inte utsatts för några brott, men ändå sitter vecka efter vecka och tittar på Efterlyst då? Vad drivs DE av? troligen avskyn för brottslingar och brott. Eller rädslan att utsättas för det. För man måste inse att det kan drabba alla. Precis vem som helst. När som helst. Ingen går säker. Tyvärr.
Är det ett slags preventiv metod för att vara "förberedd" och veta vad man ska titta efter, eller är det allmänintresse för de mer välbevakade rättsfallen som drar?
Jag vet inte, men jag vet att brott lönar sig. På tv, och i tidningar. Och böcker. Hur många författare skriver inte deckare? Hur många tv-serier finns det inte med brott som huvudhandling? Och det finns även tidningar. Misstänkt heter en av de bästa på svenska. En annan, Efterlyst, följer med Aftonbladet idag.

Jag har några favoriter på nätet som belyser brott i Sverige. Här är de länkarna:
Crimenews.se Här hittar man nyheter om brott i hela landet. Blogg.
Svensk Maffia Här är en sida som skriver om de svenska gängen och grupperingarna, med nyheter indelat efter gruppering. Väldigt bra sida. Gjordes i samband med att boken Svensk Maffia kom ut. Också den är väldigt bra!
Tidningen Misstänkt kan man prenumerera på.

Nu ska jag läsa en bok, en av de få deckare jag gillar. Kanske för att den inte är så mycket deckare som den är humoristisk. Janet Evanovich har skrivit en hel serie med spännande, men framförallt roliga deckare. Det är nog mer sund kriminalitet, om sådan nu finns :)

Vi ska snart flytta. Dock inte till Australien. Men faktum kvarstår, vi börjar inse att det finns ett visst behov av flyttkartonger. Snåla som vi är, så vill vi inte köpa dem. Men det börjar luta åt att  vi måste göra det ändå. Skit också!

Varför måste man packa allt skit man har varenda gång man flyttar? Kan man inte få lära sig det där som de svänger sig med på "Förhäxad", att "blinka", alltså förflytta sig (med en massa saker som man håller i) med tankekraft? Shiiit vad det skulle spara på miljön! Och vad jag vore glad, eftersom jag skulle slippa åksjukan som infinner sig så fort jag ens tittar på en bil eller ett tåg. Blä!  Men det är klart, det är ju bara på låtsas, tyvärr. Hade önskat att det inte var så. Det vore så mycket mer praktiskt än det nuvarande systemet med packning, transport, uppackning och stuvning. Ja, inte maträtten, utan undanstuvning av grejor man inte har användning av för dagen. Vinterkläder på sommaren och så.

Vi får helt enkelt leta vidare efter lådor, några har vi ju, men det lär behövas typ 40 till.. tyvärr.
Nån som har flyttlådor (tomma) stående?

Let's face it. Jag måste vara någon slags miss. Inte skönhetsmiss, tro mig. Men miss av naturen, så att säga. Jag är inte alls inställd på Sverige-tid, utan snarare går jag på Australientid. Jag är dödstrött då alla andra är vakna, pigga och alerta, alltså dagtid och morgon.
Men på sena kvällar och nätter är jag misstänkt pigg och aktiv, och skulle jag inte riskera att störa grannarna skulle jag lätt möblera om eller städa klockan ett på natten. Inte så sällan sitter jag vid datorn vid den tiden, eller läser eller ser på tv, eller kanske fikar lite eller något. Någon som är sugen på att ta en fika på fredag natt klockan halv två, kanske? Nähä, inte det. Synd. Att det bara är JAG som är inställd på Australientiden.
Jag ska flytta dit så får vi se om jag blir svensk istället? Tror ni det funkar?? *ler*


Fördelar med Australien:
Varmt och skönt, ingen äcklig snö!!
Söta koalor och kängurur.
Man kan jobba till häst, som "jackeroo" eller "jillaroo" (den tjänsten är alltså samma fast med olika namn för killar resp tjejer) Man föser kor/boskap till häst mellan de olika betena. Very spännande!
Rätt tidszon för mina grundinställningar verkar det som.

Nackdelar med ovan nämnda land:
Giftormar i städer och på landet.
Giftspindlar
Kängurujävlarna sparkas ju!
Ridsår efter en dag som Jillaroo. Varmt plus rida långt=ajajaj!
För varmt för att sova? Har alltid haft lättare att sova när det är kallt.
Verkar jag kluven? Näe, jag har alltid jättesäkra åsikter. Eller inte.

Lucas liksom jag avskyr kläder. Det är TRÅKIGT med kläder. Han är snäppet värre än mig, dock, för om han själv fick välja, skulle han nog vara nudist. Det tillåter jag inte. Men han vill gärna, och försöker i den mån han kan, t ex slänger han av sig byxor och kalsonger när han varit på toa, och så får de ligga kvar där på golvet, medan han springer runt naken.
 
Igår när vi var hos farmor, så hade hon ett paket från faster Nina, och ett från sig själv, PLUS påskägg. I paketet från Nina fanns mest leksaker och godis, en pysselbok och bil osv. Men i paketet från farmor fanns kläder. Jättefina och lagom i storlek, jag gillade dem, men jag såg på Lucas att han blev frustrerad!! Paket ska vara ROLIGA, men kläder är TRÅKIGA. Han höll dock god min, tittade på kläderna och sa att de var fina och tackade. Men i bilen på väg hem, så satt han tyst länge, sen sa han detta:

"Tar farmors kläder aldrig slut till mig mamma? Alla paket har kläder. Jag vill ha bilar."

Enkelt och tydligt. Men OJ så pinsamt det hade varit om han kläckt ur sig det hos dem. Jag tackar alla högre makter för han höll sig tills vi var själva.
Jag har inte reflekterat över saken, men det stämmer att farmors paket har alltid kläder, även om hon lagt i annat med. Men kläder finns alltid med i bilden på något vis. Jag som mamma är tacksam, eftersom det hjälper mig att hålla nere kostnaderna. Jag tror att de flesta tycker att onödiga saker är roligare att få än de saker man behöver, och ändå hade skaffat (om än inte precis i detalj samma).
En film eller bok klår ett par strumpor eller en tröja när det gäller rolighetsgrad, är det inte sant i många fall?

Tur i oturen är att farmor alltid köper kläder med roliga djur på och nu var det dinosaurier och "rätt" färger enligt Lucas, så han ville faktiskt ha på sig det han fick till dagis idag! Det är HÖGT betyg på kläder för att komma från honom.

Jag har gjort världspremiär på Youtube som uppladdare. Råkade hitta en funktion på mammas kamera som filmade istället för att fota, det visste jag inte att det fanns! Så jag filmade en lite gam till hund när han råkade hitta Lucas ägg på köksgolvet. Lucas hade haft bråttom ut på altanen.. då kan det bli såhär:


Kort klipp, men han var inte så envis. Det kanske inte var så kul att misslyckas ,vad vet jag?
Nåja, nu har jag visat vad Nemo gjorde på påskafton åtminstone!

Hej, jag sitter fortfarande i Vingåker och väntar på att få åka hem.. Idag ska vi åka till Lucas farmor och hälsa på lite, sen ska vi åka hem med alla djuren. Det ska bli rätt skönt, om jag ska vara ärlig. Inte för att jag vantrivs i mina gamla hemtrakter, men det är  väl så att där man har sina grejor, där trivs man bäst? Åtminstone gäller det mig!
Påsken har varit full av aktiviteter, vi har hunnit med att få ett par döda kattungar från Lazy, (trist, för de var fina, men hade troligen kvävts då det tog en evinnerlig tid att få ut dem..) hälsa på hemma hos Lyster där det finns både lamm och valpar just nu, och vi passade också på att ta en liten ridtur, såklart! Dessutom har vi handlat kläder för flera tusen, och käkat påskmiddag med min mormor och hennes bror samt en gammal vän till vår släkt, och igår så var det lekdag, vi var ute på långpromenad med Nemo och Lucas till slottet och matade änderna i dammen. Dessutom hann vi med en del trädklättring och kapplöpning mellan Nemo och Lucas. Nemo vann, kanske för han har fyra ben istället för två? ;)
Så har påsken varit i korta drag!
Jag har faktiskt hunnit scrappa lite av de kort som tagits under helgen med. Här är mina layouter:


Här sitter Lucas uppflugen på en timmerhög som fanns på vägen när vi gick på långpromenaden. Han älskar att klättra och klänga, så därav det stora smajlet! Att det var jättefint väder gjorde såklart sitt till!!



Här sitter han uppflugen på Lyster, som inte är någon liten ponny direkt. Han är 160 cm hög, och grov, men Lucas ville rida ändå! Min mamma däremot, hon tyckte det såg farligt högt ut, och knäppte korten på min begäran (jag fick ju hålla i piggelinhästen) och sen skyndade hon sig in!! Lucas travade runt en stund, för första gången ska man kanske tillägga. När vi skulle gå in i stallet, så var han inte alls sugen, utan ville rida MER! Lyster hade  säkert velat detsamma, men tiden räckte inte till riktigt. 
Här är några av de andra korten vi tog under helgen:
Tara med sina valpar, här var de sex dagar gamla. Hon var jättestolt över dem, och gick och hämtade oss flera gånger för att vi skulle beundra dem. Hon ville att man skulle  klappa på dem och säga att de var fina och tala om hur duktig hon var, men så är hon också världens mysigaste hund med!!


Nemo på Påskafton. En pinne, lite sol och en stor skön gräsmatta, det är allt man behöver ibland!



Innan vi såg den här skyltens framsida, så ställde sig Lucas och kissade, precis på baksidan av skylten..Det blev väldigt akut nämligen! Men eftersom han inte  krängde och inte var hund, så antar jag att vi klarar oss, eller? (Trendig skylt, dessutom, haha)
Kanske ska jag berätta att det går oerhört många hundar precis invid infarten till de hus där den här skylten finns. Det är en väl använd grusväg mellan en massa gärden, lagom lång för att låta barn och hundar rusa av sig lite!



Påskrusning! Några hundra meter ifrån mina föräldrar finns ett par stora gärden där våra hundar alltid fått springa lösa, så även Nemo. Det var uppskattat, kan jag lova! Han sprang som vinden!!



När det blev tröttsamt att gå under vår långpromenad, så passade Lucas på att vila sig i träden! Det är första gången han klättrat i träd alls, så det var knappt att vi fick ner honom igen :)



Hej där nere! För en gångs skull var Lucas längre än både mig och Peter. Inte illa!



Även de träd som inte står upp kan man klättra i, eller snarare PÅ.. Det tyckte både Lucas...



..och Nemo! Han hade bra utsikt där, uppenbarligen. Själv är jag lite höjdrädd och stannade på marknivå!



Vid slottet (Säfstaholms slott) så var änderna HUNGRIGA! De snappade mat ur händerna på oss, och Lucas tyckte att de var både fina och lite läbbiga när de inte blev rädda för honom!



Innan vi gick hemåt så blev det staty-kramning framför slottet. Statyn föreställer Vingåkersdansen, en "lokal specialitet" som jag aldrig bemästrat!

Tja.. det var många bilder, ber om ursäkt om det var lite utdraget, men jag orkar inte posta allt på olika poster. Jag ska strax göra en separat post med ett videoklipp av Nemo, det får räcka!!

Lite roligt var det.. eller hur?

Glad Påsk!!

Världens bästa Rebecca har gjort det igen. Gett mig en award, alltså :)
Det värmer att veta att någon gillar det man gör, så jag blev såklart jätteglad, tusen tack, Becca!

Det är en sån man skickar vidare, så jag skickar den till
 Heyli,
 Anki,
Egoina
och Jessica (Blondiie).
 Ni har superbra bloggar allihop, och det är alltid intressanta och roliga inlägg på era sidor, ofta ganska tänkvärda med!

Nu över till något annat. Jag och Lucas åker till mormor och morfar idag, så jag kommer nog inte  att kunna uppdatera så ofta som jag skulle vilja, men jag ska försöka, men OM det inte händer något på ett tag, så vet alla varför, ok?
På grund av detta vill jag också passa på att önska alla en GLAD PÅSK!
Kram på er allihop!!
Jessica
Lucas
Peter
åsså djuren ;)
Nemo & Zita

Läste på en blogg om en ganska smaklös sak, åtminstone känner jag att det är respektlöst.
Jag är inte något större fan av NRJ, radiostationen alltså, men visst har jag då o då hört det när jag jobbat i stall, där är radion på mest hela tiden på många ställen. Men jag har lyckats missa att de har ett så kallat Wake Up Call varje dag, och här har de gjort om det till ett Break Up Call istället. Tacky!!!
Frida ringde in till programmet och gör slut med sin kille sedan tre år tillbaka, han blir lite knäckt ett tag, och sen kommer programledarna in i samtalet, då tror han att det är ett skämt, och sen.. meddelas han att så är inte fallet. Jag förstår inte hur man kan anse att det är okej att göra så. Jag begriper det bara inte. Lyssna på samtalet här.
Snacka om att Rix FM är klart bättre! Särskilt Rix Morronzoo.
Grrr!
Jag lägger in detta under Roligt för att jag antar att det är någon som tycker det är roligt, jag gör det inte, men det passar inte riktigt under min egen rubrik heller känns det som...

Idag är det sista dagen av lugn. Imorgon när Lucas är på dagis får jag packa och röja lite, för på kvällen drar vi till mormor och morfar. Lite synd att vi inte åkte idag, eftersom Gert Fylking och Robert Aschberg kommer dit i eftermiddag, på sin promenad mot cancer, hade vart kul att se Aschberg i verkligheten, han är lite av en favorit fast jag vet inte riktigt  varför..*ler*
Nåja, jag har tagit chansen att vila lite, och gått en långpromenad med Nemo i solen, inte lika långt som herrarna som är ute och går för Cancer, men en timme drygt åtminstone.. Alltid något!

Schemat för vistelsen hos mormor och morfar är ungefär såhär:
Onsdag kväll: Vi kommer dit, och slöar vid tv:n på kvällen, så mycket annat hinner vi väl inte kanske.
Torsdag: Vi åker in till Katrineholm och shoppar kläder till Lucas. Kanske till mig med, om jag har tur, jag behöver ett par byxor åtminstoner, hehe.  Min mamma ska leta efter ett skitstort påskägg till Lucas också, har hon sagt. Lär ta hela dagen.
Fredag: Jag tvingar mamma att köra ut mig till Hera o Lysters matte för att kolla på Taras valpar. Sen kanske jag tar en sväng på Lyster med om tid och omständigheter tillåter, ibland jobbar han i skogen, hästen. Då kanske man får åka till Hera som nu bor på sonens gård istället. Lite omständigt, men funkar. På nåd, hehe. Antar att vi ska handla mat den här dagen med. Inte mig emot! 
Lördag: Peter kommer till oss, med alla djuren. Påskmiddag och godisfrossa. Allmänt slapperi. Det är ju påsk.
Söndag. Hmm, ehh.. ja, jag vet inte, kanske får lucas en tur till morfars garage och åka fyrhjuling? Det lär bli en vanlig umgås-dag åtminstone.
Måndag: Mamma jobbar, vi vaknar och åker in till Lucas farmor på förmiddagen, spenderar dagen där med henne och kanske även kusinerna och faster innan vi åker hem.

Oj. Det blir något, det... lååång frånvaro för mig och Lucas. Lugnt och skönt för Peter. I några dagar åtminstone.
Jaja. Nu vet alla vad vi ska göra. Spännande va? *ler* Nu ska jag försöka hinna äta något litet innan jag ska hämta Lucas på dagis.
Ha en bra dag!

Orkade inte skriva igår, var på lite konstigt humör, och dessutom funkade inte Blogger när jag försökte, så jag struntade i att försöka igen, faktiskt. I Lördags ringde TipTops matte och sa att hennes gamla medryttare ångrat sig och ville få en chans till, så eftersom hästen redan kände henne så kändes det som det var bättre än att "skola in" någon ny ifall hon nu skärpte sig, så jag fick inte rida :( Trist, men herregud, det finns massor av hästar överallt, så det är ingen fara. Jag behöver inte vänta många dagar innan jag kan ge mig iväg på Lyster eller Hera igen, på Onsdag ska vi till mormor och morfar, jag och Lucas. Peter och djuren kommer på Lördag. Så slipper Zita och Lazy träffas så mycket, de är inte de såtaste vännerna.. *ler*
Lazy gillar inte när Zita ska hälsa på..

Istället för att åka och rida så har det blivit en massa matlagning, tacopaj för ett helt regemente i lördags, och ihgår råkade jag svänga ihop världens godaste potatisgratäng, jag ringde och frågade min moster hur man skulle krydda, och i vanliga fall använder jag typ salt och lite vitpeppar, inget mer. Nu blev kryddningen den här: Salt, Svartpeppar, Piffi Allkrydda, vitlökspulver. Och förkoka den skivade potatisen i en kvart  ungefär, så det är lite mjukt från start, för att undvika obehagliga överraskningar! Sen massor av onyttig grädde (5 dl) och lök varvat med potatisen, och kryddade gjorde jag varje gång jag la på mer potatis. Peter sa att det var den mest perfekta kryddning han varit med om på länge! *lyckträff, haha*
Till det stekte jag fläskfilé som fick puttra i en skysås av 2 köttbuljongtärningar, lite smält margarain, 1 liter vatten och lite soja. Puttrandet pågick i ca 30 minuter så köttet var jättemört, och gott! Innan hade jag kryddat det med salt o vitpeppar, som är basen för allt kött enligt mig!

Dessutom bakade Peter en sockerkaka. Smaskens!! (Fast han ville hellre ha kardemummakaka, men jag sa nej!)

I övrigt har vi varit och "veckohandlat" för ca 500, inkluderat 2 st ostar och 1 pkt strimlat kebabkryddat kött och en 24-pack cola. Ja vaddå, det var billigt på Willys ju, haha. Sen råkar vi ha det mesta hemma i form av basvaror..
Vi åt på gula bågen (ingen smygreklam här inte, haha) både i fredags och lördags, fast det var bara mjukglass i lördags.

Jag har dessutom lärt mig lite mer i Photoshop, nämligen att göra så kallade styles. Jag har bara använt dem och gjort lite för "husbehov" innan, men nu har jag gjort några som jag gett bort på min scrapblogg. Verkar som de är omtyckta med ;) Alltid trevligt!
Tja, det var min helg, lite allt möjligt. Hur var din helg??

Vi är så lyckligt lottade att vi har både morgonsol och kvällssol på våra balkonger. Just det, balkonger. Vi har två. Och det kommer vi att ha sen när vi flyttat med, fast då är de mer normala i storlek. Här är den ena gigantisk!!
Igår kväll fick jag för mig att svabba av våra utemöbler på den större balkongen, och sen satt vi där, Lucas och jag och mös i kvällssolen. Han blåste bubblor med sin nya bubbelpistol som Peter köpte åt honom, och jag zippade i mig en cola och räknade människor på promenad. Vi råkar nämligen bo precis vid ett promenadstråk med närhet till både skogen, lekplatser och två stadsdelscentrum. Och det var högtrafik!!
På en halvtimme gick det förbi 23 pensionärspar, 12 ungdomar och 7 små familjer med barnvagn. Dessutom fem hundägare. Inte illa va?! Det är klart de ville väl njuta av solen som alla andra.. Själv satt jag dock och tog det lugnt på balkongen. Mmmm.. Det känns som det kommer bli mer balkongliv i år än det blev när vi flyttade in förra året i Augusti. Vi åt ute då ett par gånger, men det blev snabbt kallt, och vi hade alltid en massa som skulle göras, så vi glömde bort det där lite, tyvärr.
Mina föräldrar köpte utemöbler till stora balkongen åt oss, just för att den var så stor, och när de hälsade på så utnyttjades de också, men tyvärr inte så ofta efter det. Ska bli ändring på det!

På stora balkongen. Nemo vill också vara med, eller åtminstone hans nos :D Augusti 2008.

Middagsdags förra året i september.

Ska försöka ta lite kort med min numera nästan trasiga kamera så ni får se hur mysigt det blir på kvällen här. Zita låg och snarkade på räcket och Nemo låg och sträckte ut sig på golvet, ändå var han inte i vägen. Jag är allvarligt fascinerad av storleken på balkongerna här, det är nästan som en altan! Inte för vanligt i en vanlig hyresrätt. Den andra är dock mer normal, men man får lätt plats tre pers där för en fika..

Vill ha kväll NU!!! Får baka en sockerkaka innan dess, så vi kan sitta där och glo på förbipasserande med "giltigt skäl" ikväll med, hehe.

Okej, tyvärr har Mjölner, hästen jag testade förra helgen, fått en fodervärd, och det var ju bättre för både honom och hans matte, så jag är glad för båda två. Men det innebär att jag letar vidare efter en annan häst att rida. Näste man till rakning är TipTop som bor där vi kommer bo snart, när vi har flyttat.
Han är fullblod, så det blir lite annorlunda än att rida alla dessa kallblod, men han är ju en häst, med fyra ben, man och svans, så det går säkert bra. Jag har ridit en del trevliga fullblod med i mina dagar; Lelodie, MoonWalk, Getain, Fauve, Blueblack, Mazil och Invincible Armour för att nämna några. Visst, en del av dem var rätt nerviga, men det är inget som säger att alla av en ras är på ett visst sätt! Flera av de jag nämnt var lugna som filbunkar i alla lägen.

Jag ska väl också tillägga att vissa av dem var aktiva tävlingsgaloppörer när jag red dem, så de SKULLE vara lite nerviga och reaktionssnabba, det var MENINGEN! Sen att jag själv föredrar lite lugnare hästar är en annan historia, det ska inte kännas som att sitta på en atombomb. Men lite bus och spring i benen har jag inget emot, det är trots allt en levande varelse ju! Då ska det ju inte kännas som att sitta på en silltunna..

Jag hoppas i alla fall att TipTops matte blir nöjd med mig, så att jag kan rida lite mer konstant igen, nu var det rätt länge sedan jag red en och samma häst regelbundet, bortsett från Olav, då. Men han kändes mer som något jag skulle utveckla, eftersom han jobbat som travare innan och fortfarande håller på att lära sig det där med att vara ridhäst. Han har sin charm, såklart, men han är inte någon "färdig" häst som man kan begära en massa av, för att utveckla sig själv lite. Det var mer att lära honom saker eller att rida ut i skogen och slappa lite. Visserligen trevligt, men efter många år av skogsritter och utbildning/inridning av unghästar känns det som att jag vill rida någon som kan sakerna jag ber om, så att jag kan koncentrera mig på att rida, istället för att korrigera fel och ovanor hos hästen.
Låter slappt, det inser jag. Men det är så jag känner.

Jag får helt enkelt hålla tummarna för att hästen och hans matte gillar mig på söndag. Det ska som sagt bli kul att provrida åtminstone. Det är jag glad för!!

För att minimera stöket har vi två regler som följs här hemma.

1. Tar det mindre än en minut, gör det direkt!
2. Ta med saker som hamnat fel när du går.

Saker tar ofta mindre än en minut, men man tror att det tar mycket längre tid! Ta tid på hur länge det tar att hämta en trasa och torka av bordet när du fikat, plocka in disken i diskmaskinen eller diska av din mugg. Testa hur lång tid det verkligen tar att bädda sängen. Du kommer att bli förvånad!! Ta sen som vana att genomföra den lilla handlingen direkt istället för att låta det vara, det kommer att märkas en avsevärd skillnad! Saker VI gör på direkten är:

• Bädda sängen
• Sätt i ny påse när soppåsen töms
• Torka bord och bänkar efter fika/mat
• Diska det du använt
• Torka upp spill
• Lägg tillbaka saker du använt, t ex en tidning eller bok, block och penna osv.

När man sitter vid datorn och ska resa sig, om så bara för att gå på toa, snurrar man ett varv med blicken och hittar något som hamnat en aning fel, och tar med det och lägger på sin rätta plats. Även om det innebär en omväg. Samma sak när man går från ena rummet till det andra för att göra något. Tar man med sig en eller några saker som inte är på rätt plats, så blir det snart att man gör det per automatik, och då kommer man att undvika att saker samlas på "fel" ställe. Det kan handla om ett glas man druckit ur, en kudde som egentligen ska vara i sängen inte soffan, en strumpa på vift eller en bok som ska upp i bokhyllan. Småplock ger resultat, vad man än tycker om det! Dessutom är det inte regelrätt städning, utan bara något man gör i förbifarten!!

Hoppas någon har nytta av dessa tips!

Hundar och katter har ofta en del utrustning som man ibland har lite svårt att placera på ett enda ställe. Åtminstone hade jag det problemet, eftersom det inte kändes rätt att ha koppel i garderoben, eller klotången bland medicinerna.

Min lösning på det problemet blev att jag köpte en hängförvaring på IKEA för 29 kr. Jag knöt fast den i hatthyllan, och stoppade in alla kardor, borstar och klotänger i ett fack, kattsele och extra hundhalsband i ett annat fack, bajspåsar och hundgodis i ett fack, och varsitt fack med handduk för hunden resp. katten. På väggen satte jag en krok där hundkopplen hänger. Vips har allt en plats, och man slipper leta, plus att det ser bättre ut med en separat plats för djurens saker än att lägga allt på hatthyllan, i en enda stor hög.

Fästinghalsband, öronrens och andra mediciner för djuren samt schampoo, har jag i en egen förvaringsbox, en av IKEAS CD-förvaringsboxar "Kassett" duger bra till det ändamålet.
På det sättet vet man alltid var djurens mediciner är, och att hålla dem separerade från människornas mediciner är viktigt ur säkerhetssynpunkt, eftersom man annars riskerar att någon får i sig fel, vilket kan leda till mycket obehag!

Arbetsinsats: Inköp av SKUBB hängförvaring och KASSETT Cd-boxar på IKEA samt en krok (IKEA) pris för allt: 100 kr ca. Tidsåtgång: ca 15 minuter. 





 

Dagen som alla skämtar på är snart slut. Första April 2009 har medfört bara ett enda skämt som var värt namnet, på min gamla lokaltidnings hemsida. (www.kkuriren.se) kan man läsa om att Nasa ska göra en rymdstation i Sköldinge, en liten ort utanför själva Katrineholm. Oddsen att det är sant är... noll.
I övrigt har dagen varit rätt så tråkig, jag har varit ute massor, men det har inte HÄNT något särskilt. Mer än att jag glömde lämna in ett par papper på dagis, men det är ingen världskatastrof att jag gör det imorgon.

Nu orkar jag inte skriva mer man blir trött av frisk luft!!
Nattinatti!!